| [ Åter | Sidslut ] Riksintresset för kulturminnesvården: Stockholms innerstad med Djurgården
Riksintresset beskrivs på följande sätt i rapporten "Riksintressanta kulturmiljöer", Riksantikvarieämbetet 1990: " Det strategiska läget för handel och försvar i mötet mellan Mälaren och Saltsjön och de topografiska förhållandena har givit staden mycket speciella förutsättningar och har starkt präglat stadsbilden. Anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och den begränsade hushöjden är viktiga karaktärsdrag. Stockholms roll som rikets politiska och administrativa centrum sedan tidig medeltid har medfört att utvecklingen inom byggnads- och stadsplanekonsten fått särskilt tydliga uttryck, med alla epoker väl representerade: Staden mellan broarna med gatunät och bebyggelse som främst speglar medeltid och stormaktstid. 1600-talets stadsstruktur. Områden med stenhus från 1700-talet, småskaliga trähus och annan bebyggelse från den förindustriella staden. 1800-talets strängt genomförda stadsplanestruktur med esplanadsystem, gatubredder, parker och byggnader i bestämda hushöjder. Institutionsringen, Lärkstaden, Diplomatstaden och andra områden som återspeglar sekelskiftets och det tidiga 1900-talets byggnadssätt. Uttryck för det moderna välfärdssamhället såsom Gärdet, Slussen och Hötorgscity. Innerstadens koloniträdgårdar. Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap, med rötter i 1700-tal." Inom det stora riksintresseområdet har valts ut de miljöer och drag i staden som bäst speglar olika epoker – eller som kunnat berätta något väsentligt om äldre tiders syn på den byggda miljön. Urvalet gjordes i Översiktsplan 90 i samråd med länsstyrelsen. Några av de utvalda mijlöerna ingår numera i Nationalstadsparken.
Följande miljöer och drag i staden ingår i riksintresset: (Redovisas i huvudsak kronologiskt) Kulturlager och andra lämningar från medeltid och 1500-tal. Alla lämningar är av stort nationellt historiskt intresse och skyddade som fornlämning enligt kulturminneslagen. Gamla Stan. I Gamla Stan har huvudstadens mer än sjuhundraåriga historia lämnat tydliga spår. Stadsdelen utgör ett historiskt dokument av oersättligt värde, även internationellt sett. Det äldsta gatunätet på Södermalm med Mariagränd, Klevgränd, Urvädersgränd, Pryssgränd samt en del av Bastugatan som är gatusträckningar från tiden före 1600-talets regleringar på malmarna som finns kvar idag. 1600-talets stadsplanestruktur. Den stadsplan som under 1600-talet lades ut har haft den största betydelsen för innerstadens utformning fram till idag. Riddarholmen utgör genom sin koncentration av 1600-talspalats kring Riddarholmskyrkan en unik miljö. Blasieholmstorg är till sin planstruktur oförändrad sedan 1650-talet. Den slutna palatsbebyggelsen kring torget har bibehållit sin karaktär. Katarinaberget med den samlade borgerliga 1700-talsbebyggelse kring församlingskyrkan. Fjällgatan. Den välbevarade småskaliga trä- och stenhusbebyggelsen med sina terrasserade trädgårdstomter utgör en unik miljö med rötter i 1720-talet. Vita Bergen. Den småskaliga bostadsbebyggelsen från 1700-talet vittnar på ett mycket tydligt sätt om byggnadsskick och boendevillkor i stadens utkanter. Åsöberget med de små timmerstugorna uppförda under tidigt 1700-tal. Åsöberget är, trots en hårdhänt restaurering, kanske det samlade stadsparti som tydligast visar den småskaliga utkantsbebyggelse som i äldre tider utgjorde levnadsmiljö för många av huvudstadens fattigaste invånare. Östra Mariaberget utgör ett unikt exempel på 1700-talets medvetna stadsbyggande i Stockholm. Det dominerande läget i bergssluttningen mot Mälaren gör området till ett av de mest särpräglade i Stockholms stadsbild. Djurgårdsstaden med bebyggelse från 1700- och 1800-talen har väl bevarat karaktären av förindustriellt arbetarsamhälle knutet till Djurgårdsvarvet. Gustav Adolfs Torg är stadens mest magnifika torganläggning och har genom seklen spelat en väsentlig roll i Stockholms och Sveriges historia. Skeppsholmen och Kastellholmen utgör en värdefull del av Stockholms inlopp. Den obrutna kontinuiteten i bebyggelsen från1600-talet till 1800-talets senare del vittnar på ett tydligt sätt om flottans fäste i Stockholm. Kungsträdgården är Stockholms äldsta park. I dess historia från kunglig köksträdgård och fram till dagens nöjes- och rekreationplats för hela familjen kan man utläsa den svenska parkens historia. Berzelii park är Stockholms första park som medvetet anlagts för att förbättra stadens fysiska miljö. Den har bevarat sin prägel från 1800-talets mitt. Humlegården är en anlagd park med 300-åriga anor som har haft betydelse för stockholmarna som rekreationsplats sedan 1700-talet. Den visar det sena 1800-talets parkideal. 1800-talets stadsplanestruktur. Stadsplanerna från andra hälften av 1800-talet har tillsammans med byggnadsstadgans och byggnadsordningens föreskrifter från 1870-talet gett Stockholms innerstad dess ännu till stora delar bevarade struktur. Esplanader skulle enligt de nya planerna genomkorsa innerstaden. Gatubredden 18 m och hushöjden, ej högre än 5 våningar, reglerades. Se vidare avsnittet Så har Stockholm byggts och planerats. Esplanaderna. Valhallavägen, Narvavägen, Karlavägen och Strandvägen visar hur esplanadsystemet förverkligats i Stockholm. De bildar värdefulla stadsrum som inramas med monumentala bostadspalats från 1880- och 90-talen. Birger Jarlsgatan. Sedan Stockholm under 1800-talets slut utvecklats till en modern europeisk storstad blev Birger Jarlsgatan stadens nya kommersiella centrum. Villastaden är Sveriges första villastad från 1870-talet med villor för åretruntbruk. Helgeandsholmen. Här uppfördes riksbyggnaderna 1894 - 1906 som en imponerande manifestation och symbol för landets styrelseskick. Gasverket i Värtan från 1890-talet är en storartad kommunal satsning, typisk för sin tid. Ferdinand Bobergs arkitektur är väl bibehållen. Innerstadens koloniträdgårdar Koloniområdenas ursprungliga karaktär vad gäller vägar, inhägnader och lottstorlek är bäst bevarade i Eriksdalsunden, Årtalunden och Tantolunden. Ett fåtal av de gamla kolonistugorna är oförändrade. Lärkstaden från 1910-talet är ett tidigt exempel på en terränganpassad, oregelbunden stadsplan. Grundläggande för dess karaktär av engelsk villastad är den småskaliga arkitekturen med planterade gårdar och förgårdar. Diplomatstaden är ett i Sverige unikt område ursprungligen avsett för utländska beskickningar. De arkitektoniskt högklassiga och påkostade villorna från 1910- och 20-talen ritades av tidens främsta arkitekter. Stockholms högskoleområde. Med det gamla observatoriet från mitten av 1700-talet och en rad institutioner från 1800- och 1900-talen blev trakten kring Observatoriekullen något av ett kunskapens och lärdomens kvarter i Stockholm. Flera byggnader är ritade av tidens främsta arkitekter. Kvarteren Motorn och Vingen. De första kooperativt byggda bostadshusen med kommunalt stöd i Stockholm. Den omsorgsfullt formgivna arkitekturen och gårdarnas struktur är välbevarade. Röda Bergen hör till de främsta bostadsmiljöer som skapats i innerstaden. Områdets stadsplanestruktur med vinklade gator, oregelbundna kvarter och öppna gårdssystem är, liksom den klassicistiskt utformade arkitekturen, mycket välbevarad. Kvarteren Metern, Draget och Ryssjan är representativa storgårdskvarter från 1920-talet med såväl planform som arkitektur väl bevarad. Kungsgatan drogs fram genom Stockholmsåsen i början av 1920-talet och var ända fram till 1960-talet symbolen för Stockholm som storstad. De välbevarade och arkitektoniskt högklassiga fasaderna ger, tillsammans med Norra och Södra Kungstornen och Centrumhuset, gatan karaktär. Abessinien i Hjorthagen. Smalhusen från 1935–37 i en estetiskt medveten funktionalism är av hög arkitektonisk klass. Gärdet byggdes ut 1932–37. Arkitekturens genomgående funktionalistiska formspråk har här inordnats i en stadsplan med såväl monumentala drag som öppna och storskaliga former enligt 1930-talets stadsbyggnadsidéer. Slussen. Trafikapparaten från 1931–34 är med sitt klöverbladssystem en för sin ursprungliga uppgift funktionell konstruktion som blivit internationellt känd. Hötorgscity invigdes 1959 och utgör det mest påtagliga exemplet på stadens vilja att förverkliga efterkrigstidens visioner om ett modernt storstadscentrum. Hötorgscitys utformning är stadsbyggnadshistoriskt epokavgörande. "De fem trumpetstötarna" har blivit en viktig del av stadens siluett. Stadens front mot vattenrummen. Stockholm har byggts i ett kuperat skärgårdslandskap i mötet mellan Saltsjön och Mälaren. Vattnet är en viktig del i Stockholms historia och stadens front mot vattnet har alltid utgjort en väsentlig fråga för alla tiders stadsbyggare. Karaktärsföreteelser som broar, kyrkor, malmgårdar och palats. Dessa enstaka ofta självklara bevarandeobjekt är till större delen skyddade genom kulturminneslagens bestämmelser eller genom skyddsbestämmelser. Miljöer i huvudsak inom
Nationalstadsparken: Brunnsviken med det pastorala landskapet och äldre bebyggelse, som visar hur kretsen kring Gustav III under 1700-talet byggde sina sommarbostäder nära staden i natursvärmeriets anda. Miljön ansluter till Hagaområdet i Solna. Beckholmen med en till Stockholms handel och sjöfart knuten industriell verksamhet som bedrivits kontinuerligt sedan 1600-talet, en i Sverige unik industrimiljö.Institutionsbältet på Norra Djurgården med offentliga institutioner för sjukvård, undervisning, vetenskap, forskning m m placerade i ett bälte i parkmiljö utanför den tätbebyggda staden, vilket är en typisk företeelse i europeiska städer kring sekelskiftet. Flertalet byggnader har synnerligen stort kulturhistoriskt värde.
|
|